Antagningsregler
Här har vi samlat information om antagningsregler för utbildningar du kan söka efter gymnasieskolan.
 |
Universitet och högskola
Behörig till högskolan
Om du vill läsa vidare på högskolan efter gymnasieskolan
För att kunna läsa vidare på högskola och universitet behöver du känna till följande om behörighet och urval:
1. Grundläggande behörighet: För att få söka till högskolan måste du uppfylla vissa grundläggande krav. Kraven ser olika ut beroende på när du går ut från gymnasieskolan. Från 2013 gäller till exempel nya krav.
2. Särskild behörighet: Olika utbildningar kräver förkunskaper i särskilda ämnen som till exempel matematik, naturkunskap eller historia.
3. Urval: Ibland är det fler som söker till en utbildning än det finns platser. Då tas den med de bästa meriterna in. Den som har MVG eller A i alla kurser från gymnasieskolan får 20,0 i jämförelsetal. Till detta är det möjligt att lägga 2,5 så kallade meritpoäng. Då blir det maximala meritvärdet 22,5.
Mer om antagning, meritpoäng, behörighet och urval kan du läsa på Högskoleverkets webbplats studera.nu.
(Urvalsgrupp II är för dem som har kompletterat sina gymnasiebetyg inom vuxenutbildningen. I den gruppen ska det vara svårare att komma in.)
Grundläggande behörighet från yrkesprogram
Du som går på ett yrkesförberedande program har rätt att läsa in kurser som krävs för grundläggande behörighet inom den kommunala vuxenutbildningen utan att hamna i urvalsgrupp II vid antagning till högskolan. Detta beslutades i oktober 2011.
 |
Folkhögskola
Varje folkhögskola ansvarar för sin antagning och har sin egen ansökningsblankett. På Allmän kurs ställs normalt inga formella antagningskrav. På särskilda kurser till exempel inom konst, musik och media ställs ibland särskilda antagningskrav. Det kan vara krav på tidigare studier, praktikerfarenheter eller arbetsprover.
 |
Yrkeshögskola
Behörig att antas till utbildningen är den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng eller motsvarande inom gymnasial vuxenutbildning. Behörigheten kan också bestå av att man genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig yrkeshögskoleutbildning.
För en del YH-utbildningar gäller särskilda behörighetskrav utöver den grundläggande behörigheten. De särskilda behörighetskraven är olika beroende på vilken inriktning utbildningen har. Det kan till exempel vara kurser man ska ha läst eller arbetsliversrfarenhet man ska ha skaffat sig.
 |
Kommunal vuxenutbildning
Behörig att söka till kommunal vuxenutbildning är man från och med det andra kalenderhalvåret det år man fyller 20 år eller när man har fått ett slutbetyg från gymnasieskolan.
Så kallade påbyggnadsutbildningar bygger vidare på kunskaperna inom ett visst yrkesområde.
Kontakta vuxenutbildningen i din hemkommun om du vill veta mer.
Läser du på Komvux och vill studera vidare på högskolan? Nya intagningsregler gäller från och med höstterminen 2010. Läs Högskoleverkets informationsblad nedan:
