Antagningsregler

Här har vi samlat information om antagningsregler för utbildningar du kan söka efter gymnasieskolan.

Universitet och högskola

Behörig till högskolan

För att få söka en högskoleutbildning krävs att man har en så kallad grundläggande behörighet. För att få grundläggande behörighet måste man ha ett slutbetyg från gymnasieskolan med godkänt i kurser som motsvarar minst 90 procent av ett fullständigt program.

Många utbildningar kräver även särskild behörighet. Den särskilda behörigheten består oftast av krav på betyg i vissa gymnasiekurser. Även arbetslivserfarenhet eller annat som är relevant för den aktuella utbildningen kan krävas.

På Högskoleverkets webbplats studera.nu kan du läsa mer om behörighet, vad som gäller för dig som gått på komvux, har utländska betyg och mycket annat.

Nya antagningregler hösten 2010

Hösten 2010 kommer nya regler att börja gälla. Ska du börja eller har du precis börjat i gymnasieskolan behöver du känna till det här:

• Genom att läsa särskilda s.k. meritkurser kan du få extra poäng att lägga till ditt meritvärde
• Det blir viktigare att skaffa sig behörighet till högskolestudier redan under gymnasietiden

Du kan få extra poäng, meritpoäng

Du kan få upp till 2,5 extra poäng att lägga till ditt betyg genom att få minst betyget Godkänt i olika kombinationer av de här kurserna:

Moderna språk

Steg 3 ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet får du 1,0 meritpoäng för steg 4. Om du har fått 1,0 meritpoäng enligt denna regel ger steg 5 i samma språk eller steg 2 i ett nytt språk 0,5 meritpoäng.

Engelska

Engelska B och Engelska C ger vardera 0,5 meritpoäng. Om Engelska B krävs för behörighet ges inte meritpoäng för kursen.

Matematik

Om matematik inte krävs behörighet ger Matematik B och Matematik C vardera 0,5 meritpoäng. Om matematik däremot krävs för behörighet, ger en kurs en nivå över behörighet, 0,5 meritpoäng och två nivåer över ger ytterligare 0,5 meritpoäng.

Områdeskurser

Områdeskurser är kurser som är särskilt värdefulla för den utbildning du vill läsa på högskolan. Områdeskurser är kurser i andra ämnen än moderna språk, engelska och matematik. Områdeskurser ska inte vara kurser som är behörighetsgivande.

Ett exempel: Du vill söka en civilingenjörsutbildning. Då krävs det att du har läst kemi A för att du ska vara behörig. Läser du kemi B räknas det som en områdeskurs (värdefull för utbildningen) och du får meritpoäng.

En områdeskurs på 100 poäng ger 0,5 meritpoäng. 50 poäng ger 0,25 poäng.
Max 1 poäng.

Kurser kan ge olika poäng

Kurser kan alltså ge olika antal meritpoäng beroende på vilken utbildning man söker till.

Ett exempel: Sven har läst ett samhällsvetenskapligt program. Han har läst engelska A - C och fick betyget Godkänt. Sven söker en utbildning där det krävs engelska A för att vara behörig. Han får 1 meritpoäng för kurserna engelska B och C. Om Sven skulle söka en utbildning där det krävs engelska B för att vara behörig får han bara 0,5 meritpoäng, för engelska C.

Folkhögskola

Varje folkhögskola ansvarar för sin antagning och har sin egen ansökningsblankett. På Allmän kurs ställs normalt inga formella antagningskrav. På särskilda kurser till exempel inom konst, musik och media ställs ibland särskilda antagningskrav. Det kan vara krav på tidigare studier, praktikerfarenheter eller arbetsprover.

Yrkeshögskola

Behörig att antas till utbildningen är den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng eller motsvarande inom gymnasial vuxenutbildning. Behörigheten kan också bestå av att man genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig yrkeshögskoleutbildning.

För en del YH-utbildningar gäller särskilda behörighetskrav utöver den grundläggande behörigheten. De särskilda behörighetskraven är olika beroende på vilken inriktning utbildningen har. Det kan till exempel vara kurser man ska ha läst eller arbetsliversrfarenhet man ska ha skaffat sig.

Kommunal vuxenutbildning

Behörig att söka till kommunal vuxenutbildning är man från och med det andra kalenderhalvåret det år man fyller 20 år eller när man har fått ett slutbetyg från gymnasieskolan.

Så kallade påbyggnadsutbildningar bygger vidare på kunskaperna inom ett visst yrkesområde.

Kontakta vuxenutbildningen i din hemkommun om du vill veta mer.

Läser du på Komvux och vill studera vidare på högskolan? Nya intagningsregler gäller från och med höstterminen 2010. Läs Högskoleverkets informationsblad nedan: