Antagningsregler

Här har vi samlat information om de regler som gäller för ansökan till gymnasieskolan. Du kan också läsa om antagningsregler för utbildningar du kan söka efter gymnasieskolan.

Gymnasieskolan

Vad krävs för att komma in på ett gymnasieprogram?

För att få gå ett program på gymnasieskolan krävs att du:

• har slutfört årskurs 9 i grundskolan (eller motsvarande) och har fått godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik
• inte redan har genomgått en gymnasieutbildning

Att komma in på sitt val av gymnasieutbildning

Till populära utbildningar är det ofta fler som söker än antal platser. Då gör skolan ett urval. De som har högst meritvärden kommer in. Meritvärdet är summan av värdet för de 16 bästa ämnesbetygen. För utbildningar med inträdesprov räknas också provpoängen med. Betygsvärdena är:

20 för MVG
15 för VG
10 för G

Betygsvärdet för ett blockbetyg, t.ex. i NO (fysik, kemi och biologi), får man genom att multiplicera blockbetygets värde med antalet ämnen inom blocket. Maximalt betyg eller meritvärde, som det kallas, är 320 poäng.

Om man inte är behörig

Om det finns en risk för att bli obehörig (inte få G i matematik, svenska och engelska) finns det några olika alternativ.

Antingen kan man söka individuella program på gymnasieskolan. Ett individuellt program kan ha olika längd och innehåll och bestäms av den enskilde elevens behov. Målet är att eleven ska gå över till ett vanligt program på gymnasieskolan.

Preparandkurserna (PREP) är på ett år. De är studieförberedande inför gymnasieskolan. Tonvikten i undervisningen ligger på ämnena svenska, engelska och matematik, och om eleven vill, även natur- och samhällsorienterande ämnen.

Ett alternativ till preparandkursen är det treåriga programinriktade individuella programmet (PRIV). Här läser man in de ämnen som saknas i behörigheten samtidigt som man läser kurser från motsvarande nationella program.

Många kommuner anordnar sommarkurser. Sommarkurserna ges för att elever ska kunna läsa upp betygen under sommaren och på så vis bli behöriga.

Studie- och yrkesvägledaren på skolan kan informera om de olika möjligheterna.

Universitet och högskola

Om du vill läsa vidare på högskolan efter gymnasieskolan

Hösten 2010 kommer nya regler att börja gälla. Ska du börja eller har du precis börjat i gymnasieskolan behöver du känna till det här:

• Genom att läsa särskilda s.k. meritkurser kan du få extra poäng, meritpoäng, att plussa på ditt meritvärde
• Det blir viktigare att skaffa sig behörighet till högskolestudier redan under, gymnasietiden

Du kan få extra poäng, meritpoäng

Du kan skaffa dig upp till 2,5 extra poäng att lägga till ditt betyg. Det maximala meritvärdet blir alltså 22,50 istället för som det var tidigare, 20,0. Du skaffar dig de extra poängen genom att få minst betyget Godkänt i olika kombinationer av de här kurserna:

Meritkurser i moderna språk

Du kan få maximalt 1,5 meritpoäng i moderna språk. Steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet (till den utbildning du vill söka på högskolan) ger steg 4 1,0 meritpoäng.

Läser du steg 5 i det aktuella språket eller minst steg 2 i ett annat modernt språk får du 0,5 meritpoäng till. Du kan inte få poäng både för steg 5 och steg 2 och för att få 0,5 poäng för steg 2 måste du ha kvalificerat dig för 1,0 meritpoäng i det första språket.

Om du får betyget Godkänt eller högre i steg 4 får du 1,0 meritpoäng även om du inte fått betyg i underliggande kurser. Om du får betyget Godkänt eller högre i steg 5 får du 1,5 meritpoäng även om du inte har betyg i underliggande kurser.

Meritkurser i engelska

Engelska B ger 0,5 meritpoäng och Engelska C ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om Engelska B krävs för behörighet (till den utbildning du vill söka på högskolan) får du inte meritpoäng för Engelska B och Engelska C ger ändå bara 0,5 poäng.

Får du betyget Godkänt eller högre i Engelska C får du 1,0 meritpoäng även om du inte har betyg i underliggande kurser. Om Engelska B är krav för att vara behörig gäller inte detta. Då ger Engelska C ändå bara 0,5 poäng.

Meritkurser i matematik

Du kan få maximalt 1,0 poäng i matematik.

Om matematik inte är ett krav för särskild behörighet ger kurs B och C vardera 0,5 poäng.
Om matematik är ett krav för särskild behörighet ger en kurs på nivån över den behörighetsgivande kursen 0,5 meritpoäng. En kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 meritpoäng.

Om Matematik D är behörighetsgivande är det bara Matematik E som ger meritpoäng. Om Matematik E är behörighetsgivande kan man inte få någon meritpoäng i matematik.
Matematik diskret och Matematik breddning ger inte meritpoäng.

Meritkurser i form av områdeskurser

Du kan få maximalt 1,0 meritpoäng i områdeskurser.

Områdeskurser är kurser i andra ämnen än moderna språk, engelska och matematik som är särskilt värdefulla för den utbildning du har tänkt att söka. Områdeskursen är en fördjupning eller en specialisering men är inte behörighetsgivande. Områdeskurserna ger meritpoäng bara när du söker en utbildning som har den aktuella områdesbehörigheten som behörighetskrav.

En områdeskurs som omfattar 100 poäng ger 0,5 meritpoäng. En kurs på 50 poäng ger 0,25 poäng.
Du får tillgodoräkna dig meritpoäng för högst två 50-poängs områdeskurser. Det är möjligt att få tillgodoräkna sig två breddningskurser i samma ämne.

Kurser kan ge olika poäng

Kurser kan alltså ge olika antal meritpoäng beroende på vilken utbildning du söker till.

Skaffa dig ett bra meritvärde och behörighet redan i gymnasieskolan

Det är en stor fördel om du har tillräckligt bra meritvärde och är behörig till den utbildning du vill söka redan när du går ut gymnasieskolan. Då hamnar du i urvalsgruppen direktgruppen. Behöver du komplettera för att få högre betyg eller för att bli behörig hamnar du i kompletteringsgruppen- där kommer konkurrensen om platserna till högskolan att vara hårdare, dvs det blir svårare för dig att komma in.

Komplettering

Du kommer att kunna komplettera dina betyg för att bli behörig och för att öka din komkurrensmöjlighet. Kompletterar du för att bli behörig hamnar du bara i urvaslgruppen kompletteringsgruppen. Om du konkurrenskompletterar för att få högre meritvärde testas du både i direktgruppen (med ditt ursprungliga meritvärde) och i kompletteringsgruppen (med det högre meritvärdet).

Det finns två olika typer av konkurrenskomplettering; utbyteskomplettering och meritpoängskomplettering.
Utbyteskomplettering- du läser om en kurs du redan har i ditt slutbetyg och får ett högre betyg. Det nya betyget räknas i jämförelsetalet.
Meritpoängskomplettering- Du läser en kurs efter avslutade gymnasiestudier som ger meritpoäng och får betyget Godkänt eller högre.

Utökat program

Läser du en kurs som krävas för att bli behörig inom ramen för utökat program räknas kursen med i jämförelsetalet. Läser du en meritpoängskurs inom ramen för utökar program får du tillgodoräkna dig meritpoäng men betyget i kursen påverkar inte jämförelsetalet.

Idrott och hälsa

Betyg i Idrott och hälsa räknas på samma sätt som betyg i andra kurser.

Behörig till högskolan

De flesta utbildningar kräver en viss typ av behörighet. Behörigheten ska spegla vilka förkunskaper som är nödvändiga för att klara av en utbildning. Vilken typ av behörighet som krävs beror på vad det är för typ av utbildning.

För att få söka en högskoleutbildning krävs att man har en så kallad grundläggande behörighet. Många utbildningar kräver även särskild behörighet. Den särskilda behörigheten består oftast av krav på betyg i vissa gymnasiekurser. Även arbetslivserfarenhet eller annat som är relevant för den aktuella utbildningen kan krävas.

Läs mer om behörighet på Högskoleverkets portal studera.nu.

Folkhögskola

Varje folkhögskola ansvarar för sin antagning och har sin egen ansökningsblankett. På Allmän kurs ställs normalt inga formella antagningskrav. På särskilda kurser till exempel inom konst, musik och media ställs ibland särskilda antagningskrav. Det kan vara krav på tidigare studier, praktikerfarenheter eller arbetsprover.

Yrkeshögskola

För att få söka till en yrkeshögskoleutbildning eller kvalificerad yrkesutbildning (KY) är grundregeln att man har en grundläggande behörighet, det vill säga att man avslutat en gymnasieutbildning enligt samma regler som gäller för högskolan. Det finns även möjlighet att ansöka om man kan visa att man skaffat sig kunskaper motsvarande grundläggande behörighet på annat sätt.

För en del utbildningar gäller särskilda behörighetskrav utöver den grundläggande behörigheten. De särskilda behörighetskraven är olika beroende på vilken inriktning utbildningen har. Det kan till exempel vara kurser man ska ha läst eller arbetsliversrfarenhet man ska ha skaffat sig.

Kommunal vuxenutbildning

Behörig att söka till kommunal vuxenutbildning är man från och med det andra kalenderhalvåret det år man fyller 20 år eller när man har fått ett slutbetyg från gymnasieskolan.

Så kallade påbyggnadsutbildningar bygger vidare på kunskaperna inom ett visst yrkesområde.