Antagningsregler

Här har vi samlat information om de regler som gäller för ansökan till gymnasieskolan. Du kan också läsa om antagningsregler för utbildningar du kan söka efter gymnasieskolan.

Antagningsreglerna finns översatta till ett antal olika språk, du hittar dem i högerspalten.

Gymnasieskolan

Vad krävs för att komma in på ett gymnasieprogram?

För att få gå ett nationellt program i gymnasieskolan krävs att du:

• har slutfört årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande utbildning
• inte redan har genomgått en gymnasieutbildning
• påbörjar utbildningen senast det första kalenderhalvåret då du fyller 20 år

Komma in på yrkesprogram

För att ha behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan.

Komma in på studieförberedande program

För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen från grundskolan.

För ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen samt det humanistiska programmet ska fyra av de ytterligare nio ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion.

För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi.

För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här kan dock även färdighetsprov förekomma.

För behörighet till en så kallad särskild variant kan det ställas krav på förkunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för varianten.

Så här räknar du ut ditt meritvärde

Till populära utbildningar är det ofta fler som söker än antal platser. Då gör skolan ett urval. De som har högst meritvärden kommer in. Meritvärdet är summan av värdet för de 16 bästa ämnesbetygen. Meritvärdet ligger mellan 80 och 320 för dem som är behöriga. För utbildningar med färdighetsprov räknas också provpoängen med.

Betygsvärdena för dig som går ut grundskolan från och med våren 2013 är:
A=20
B=17,5
C=15
D=12,5
E=10
F=0 (dvs. icke godkänt)

Betygsvärdena för dig som gått ut grundskolan före 2013 är:
MVG=20
VG=15
G=10

Blockbetyg

Betygsvärdet för ett blockbetyg, t.ex. i NO (fysik, kemi och biologi), får man genom att multiplicera blockbetygets värde med antalet ämnen inom blocket. Blockbetyg kommer inte att ges från och med läsåret 2012/13.

Mer poäng för moderna språk

Från och med antagningen till läsåret 2014/15 kommer den som läst ett modernt språk som språkval att kunna tillgodoräkna sig det betygsvärdet utöver värdet för de 16 bästa betygen. Det maximala meritvärdet kommer då att vara 340 poäng.

Om man inte är behörig

Du som inte är behörig till gymnasieskolan kan gå ett introduktionsprogram. Vilket av de fem olika introduktionsprogrammen du kan gå beror på hur många ämnen du saknar och vilket nationellt program du vill komma in på.

Många kommuner anordnar sommarkurser. Sommarkurserna ges för att elever ska kunna läsa upp betygen under sommaren och på så vis bli behöriga.

Studie- och yrkesvägledaren på skolan kan informera om de olika möjligheterna.

Universitet och högskola

Om du vill läsa vidare på högskolan efter gymnasieskolan

För att kunna läsa vidare på högskola och universitet behöver du känna till följande om behörighet och urval:

1. Grundläggande behörighet: För att få söka till högskolan måste du uppfylla vissa grundläggande krav. Kraven ser olika ut beroende på när du går ut från gymnasieskolan. Från 2013 gäller till exempel nya krav.

2. Särskild behörighet: Olika utbildningar kräver förkunskaper i särskilda ämnen som till exempel matematik, naturkunskap eller historia.

3. Urval: Ibland är det fler som söker till en utbildning än det finns platser. Då tas den med de bästa meriterna in. Den som har MVG eller A i alla kurser från gymnasieskolan får 20,0 i jämförelsetal. Till detta är det möjligt att lägga 2,5 så kallade meritpoäng. Då blir det maximala meritvärdet 22,5.

Under en övergångsperiod ska elever med examen från den nya gymnasieskolan få konkurrera i en egen urvalsgrupp vid antagningen till högskolan.

Mer om antagning, meritpoäng, behörighet och urval kan du läsa på Universitets- och högskolerådets webbplats studera.nu.

Grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen

Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.

Det kan de göra på olika sätt beroende på vilket program de går. Inom vissa av yrkesprogrammen kan eleverna få grundläggande högskolebehörighet utan att läsa ett utökat program. Det gäller för de program där svenska eller svenska som andraspråk 2 eller engelska 6 ingår i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen därför att dessa kurser utgör en del av programmets karaktär.

På vissa program kan eleverna välja kurser inom ramen för det individuella valet och på andra program i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen. Ibland måste eleverna också läsa ett utökat program om de vill ha grundläggande högskolebehörighet.

Du som går på ett yrkesförberedande program har rätt att läsa in kurser som krävs för grundläggande behörighet inom den kommunala vuxenutbildningen utan att hamna i urvalsgrupp II vid antagning till högskolan. (Urvalsgrupp II är för dem som har kompletterat sina gymnasiebetyg inom vuxenutbildningen. I den gruppen ska det vara svårare att komma in.)

Folkhögskola

Varje folkhögskola ansvarar för sin antagning och har sin egen ansökningsblankett. På Allmän kurs ställs normalt inga formella antagningskrav. På särskilda kurser till exempel inom konst, musik och media ställs ibland särskilda antagningskrav. Det kan vara krav på tidigare studier, praktikerfarenheter eller arbetsprover.

Yrkeshögskola

Behörighetskraven kan se olika ut på olika utbildningar eftersom man tar hänsyn till vilka förkunskaper som krävs för varje enskild utbildning. Även urvalsmetoderna varierar.

Varje utbildningsanordnare (skola) sköter själv antagningen till sina utbildningar. Kontakta därför utbildningen direkt för att få reda på exakt vad som gäller för den utbildning du är intresserad av.

För att vara behörig till yrkeshögskolan måste du ha förkunskaper som motsvarar utbildning på gymnasienivå. Men reglerna är generösa, och sökande med olika bakgrund har möjlighet att uppfylla behörighetskraven.

Behörighet till yrkeshögskolan

Du är behörig att antas till en utbildning om du

• har en gymnasieexamen från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning,
• har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1
• är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning eller
• genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra dig utbildningen.

För en del YH-utbildningar gäller särskilda behörighetskrav utöver den grundläggande behörigheten. De särskilda behörighetskraven är olika beroende på vilken inriktning utbildningen har. Det kan till exempel vara kurser man ska ha läst eller arbetsliversrfarenhet man ska ha skaffat sig.

Kommunal vuxenutbildning

Behörig att söka till kommunal vuxenutbildning är man från och med det andra kalenderhalvåret det år man fyller 20 år eller när man har fått ett slutbetyg från gymnasieskolan.