Antagningsregler

Här har vi samlat information om de regler som gäller för ansökan till gymnasieskolan. Du kan också läsa om antagningsregler för utbildningar du kan söka efter gymnasieskolan.

Nu finns även antagningsreglerna till gymnasieskolan översatta. Det saknas några språk, de kommer att publiceras inom kort.

Gymnasieskolan

Vad krävs för att komma in på ett gymnasieprogram?

För att få gå ett nationellt program i gymnasieskolan krävs att du:

• har slutfört årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande utbildning
• inte redan har genomgått en gymnasieutbildning
• påbörjar utbildningen senast det första kalenderhalvåret då du fyller 20 år

För att ha behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan.

För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen från grundskolan.

För ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen samt det humanistiska programmet ska fyra av de ytterligare nio ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion.

För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi.

För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här kan dock även färdighetsprov förekomma.

För behörighet till en så kallad särskild variant kan det ställas krav på förkunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för varianten.

Så här räknar du ut ditt meritvärde

Till populära utbildningar är det ofta fler som söker än antal platser. Då gör skolan ett urval. De som har högst meritvärden kommer in. Meritvärdet är summan av värdet för de 16 bästa ämnesbetygen. För utbildningar med färdighetsprov räknas också provpoängen med.

Betygsvärdena för dig som går ut grundskolan våren 2011 är:
MVG=20
VG=15
G=10

Betygsvärdena för dig som går ut grundskolan från och med våren 2013 är:
A=20
B=17,5
C=15
D=12,5
E=10
F=0 (dvs. icke godkänt)

Betygsvärdet för ett blockbetyg, t.ex. i NO (fysik, kemi och biologi), får man genom att multiplicera blockbetygets värde med antalet ämnen inom blocket. Blockbetyg kommer inte att ges från och med läsåret 2012/13. Maximalt betyg eller meritvärde, som det kallas, är 320 poäng.

Från och med antagningen till läsåret 2014/15 kommer den som läst ett modernt språk som språkval att kunna tillgodoräkna sig det betygsvärdet utöver värdet för de 16 bästa betygen. Det maximala meritvärdet kommer då att vara 340 poäng.

Om man inte är behörig

Du som inte är behörig till gymnasieskolan kan gå ett introduktionsprogram. Vilket av de fem olika introduktionsprogrammen du kan gå beror på hur många ämnen du saknar och vilket nationellt program du vill komma in på.

Många kommuner anordnar sommarkurser. Sommarkurserna ges för att elever ska kunna läsa upp betygen under sommaren och på så vis bli behöriga.

Studie- och yrkesvägledaren på skolan kan informera om de olika möjligheterna.

Universitet och högskola

Om du vill läsa vidare på högskolan efter gymnasieskolan

För att kunna läsa vidare på högskola och universitet behöver du känna till följande om behörighet och urval:

1. Grundläggande behörighet: För att få söka till högskolan måste du uppfylla vissa grundläggande krav. Kraven ser olika ut beroende på när du går ut från gymnasieskolan. Från 2013 gäller till exempel nya krav.

2. Särskild behörighet: Olika utbildningar kräver förkunskaper i särskilda ämnen som till exempel matematik, naturkunskap eller historia.

3. Urval: Ibland är det fler som söker till en utbildning än det finns platser. Då tas den med de bästa meriterna in. Den som har MVG eller A i alla kurser från gymnasieskolan får 20,0 i jämförelsetal. Till detta är det möjligt att lägga 2,5 så kallade meritpoäng. Då blir det maximala meritvärdet 22,5.

Mer om antagning, meritpoäng, behörighet och urval kan du läsa på Högskoleverkets webbplats studera.nu.

Grundläggande behörighet från yrkesprogram

Du som går på ett yrkesförberedande program har rätt att läsa in kurser som krävs för grundläggande behörighet inom den kommunala vuxenutbildningen utan att hamna i urvalsgrupp II vid antagning till högskolan. Detta beslutades i oktober 2011.

(Urvalsgrupp II är för dem som har kompletterat sina gymnasiebetyg inom vuxenutbildningen. I den gruppen ska det vara svårare att komma in.)

Folkhögskola

Varje folkhögskola ansvarar för sin antagning och har sin egen ansökningsblankett. På Allmän kurs ställs normalt inga formella antagningskrav. På särskilda kurser till exempel inom konst, musik och media ställs ibland särskilda antagningskrav. Det kan vara krav på tidigare studier, praktikerfarenheter eller arbetsprover.

Yrkeshögskola

Du som gör ut gymnasieskolan fram till 2012

Behörig att antas till utbildningen är den som

1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,
2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Du som går ut gymnasieskolan 2013 och senare

Från och med år 2013 kommer nya regler att gälla, då krävs det att man
1.avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan (yrkesexamen eller högskoleförberedande examen) eller inom kommunal vuxenutbildning,
2.har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1,
3.är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller
4.genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen

Kommunal vuxenutbildning

Behörig att söka till kommunal vuxenutbildning är man från och med det andra kalenderhalvåret det år man fyller 20 år eller när man har fått ett slutbetyg från gymnasieskolan.