Ordlista, gymnasieskolan

Här hittar du förklaringar till vanliga ord och begrepp som förekommer inom gymnasieskolan

A

APU - Arbetsplatsförlagd utbildning

Arbetsplatsförlagd utbildning ingår i alla nationella program med yrkesinriktning. APU ska omfatta minst 15 veckor och genomförs på en arbetsplats utanför skolan.

Avgångsbetyg

Se information om slutbetyg. Avgångsbetyg är en äldre beteckning för slutbetyg.

B

Behörighet, till gymnasieskolan

För att kunna bli antagen (komma in på) till ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan så måste eleven ha slutfört årskurs 9 i grundskolan med minst betyg G (godkänt) i svenska, engelska och matematik.

Behörighet, till högskolan

För att bli antagen (komma in) på en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste man ha vissa förkunskaper. Detta kallas för behörighet. Det finns två olika typer av behörighet, grundläggande och särskild.

Betyg

Eleven får betyg på varje avslutad kurs och på projektarbetet i gymnasieskolan. Betygen ges i skalan:

IG ( Icke godkänt)
G (Godkänt)
VG (Väl godkänt)
MVG (Mycket väl godkänt)

Betygskriterier

För att få ett visst betyg på en kurs ska eleven uppnå målen för det betyget. Målen är skrivna i nationellt fastställda betygskriterier.

F

Fristående gymnasieskola

Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns det så kallade fristående skolor. De har en annan huvudman (ägare) än de som anordnas av kommun eller landsting. De fristående skolorna ska godkännas och står under tillsyn av myndigheten Skolinspektionen. Utbildningen vid fristående skolor ska motsvara den utbildning som den kommunala skolan ska ge.

Frisökning

Från den 1 januari 2008 får elever gå en gymnasieutbildning i en annan kommun även om samma utbildning finns i hemkommunen. En sådan behörig sökande tas emot i mån av plats.

Fullständigt program

För ett fullständigt program krävs att eleven fått betyg på kurser motsvarande 2500 gymnasiepoäng. Normal studietid för ett fullständigt program är tre år.

Förlängd undervisning

Om det finns särskilda skäl kan gymnasieutbildningen förlängas till mer än tre år.

G

Garanterad undervisningstid

En elev på estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet har rätt till minst 2180 timmars undervisningstid. Övriga nationella program har rätt till minst 2430 timmars undervisning. En timme är lika med 60 minuter.

Genomsnittlig betygspoäng

Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. Endast betygsatta kurser är medräknade.

I

Individuellt program

De elever som saknar förkunskaper som krävs för att komma in på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan kan välja IV. Elever som inte kommit in på det program de ville gå eller är osäkra på sitt val kan också gå ett IV-program. Det individuella programmet ska förbereda eleverna för att gå in på ett nationellt program. Se även PRIV.

Individuellt val

Alla elever får göra individuella val av kurser på sitt program (minst 300 gymnasiepoäng). I det individuella valet får eleven välja fritt bland de kurser som skolorna erbjuder.

Inriktning

Inom de flesta programmen finns det olika inriktningar att välja mellan. Man läser en inriktning för att fördjupa sig inom det området. Se även Nationell inriktning och Lokal inriktning.

International Baccalaureate ? IB

IB är en internationell riksrekryterande gymnasieutbildning. All undervisning sker på engelska.

J

Jämförelsetal (vid sökning till högskolan)

Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens gymnasiepoäng. Detta sammanlagda betygsvärde divideras med poängsumman av de betygssatta kurser som ingår i slutbetyget, IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. Jämförelsetalet kan vara maximalt 20. Från antagningen 2010 kan 2,5 så kallade meritpoäng läggas till jämförelsetalet. Maximalt jämförelsetal blir då 22,5.

K

Karaktärsämne

Karaktärsämnen är ämnen/kurser som är speciella för programmet. De ger programmet dess karaktär och inriktning. För att se vilka ämnen som är karaktärsämnen på de olika programmen, se programstrukturen för de olika programmen.

Kommunal gymnasieskola

Varje kommun har ansvar för att erbjuda gymnasieutbildning till sina invånare. I de flesta kommuner finns gymnasieskola som erbjuder både nationella, specialutformade och individuella program. Även landstingskommuner kan erbjuda utbildning, framförallt inom naturbruk och omvårdnad

Kurs

Alla ämnen i gymnasieskolan är indelade i kurser som ofta bygger på varandra. En A-kurs är grundnivån och i vissa ämnen finns det kurser ända upp till E-nivå. Varje kurs ger gymnasiepoäng på mellan 50 och 200 (i undantagsfall fler) poäng.

Kurskod

För alla nationella kurser finns nationellt fastställda kurskoder.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan där kursens mål framgår. Skolverket fastställer kursplaner för nationella kurser. För lokala kurser är det den lokala skolhuvudmannen som fastställer kursplan.

Kärnämne

Kärnämnen kallas de ämnen/kurser som ingår i alla program på gymnasieskolan. Dessa utgör tillsammans 750 poäng.

Svenska/Svenska som andra språk A+B 200 poäng
Engelska A 100 poäng
Matematik A 100 poäng
Samhällskunskap A 100 poäng
Religionskunskap A 50 poäng
Naturkunskap A 50 poäng
Estetisk verksamhet 50 poäng
Idrott och hälsa A 100 poäng

L

Lokal inriktning

Om det finns ett särskilt behov av kunskap i kommunen kan en kommun göra en lokal inriktning på ett nationellt program. Se även Nationell inriktning.

Lokal kurs

Det kan finnas behov av särskild kunskap i kommunen. Om denna kunskap inte lärs ut i någon nationell kurs kan kommunen skapa en egen, lokal, kurs. Kursen måste ha en kursplan och betygskriterier som fastställs lokalt.

Lärling

Regeringen har beslutat om ett försök med gymnasial lärlingsutbildning. Under perioden 1 juli 2008 - 30 juni 2010. Utbildningen ska till minst hälften, eller 1250 gymnasiepoäng, vara företagsförlagd.

Inom det individuella programmet finns möjlighet att kombinera en yrkesutbildning på ett företag med studier i skolan.

Läroplan

Läroplanen för gymnasieskolan innehåller mål och riktlinjer för all gymnasieutbildning och fastställs av regeringen. Nuvarande läroplan för gymnasieskolan trädde i kraft 1994 (Lpf 94).

Läsår

Ett läsår ska omfatta 40 veckor (178 skoldagar) och vara uppdelat på två terminer. En hösttermin med start i augusti och en vårtermin som avslutas i juni.

M

Meritkurs

Fördjupande kurser i engelska, moderna språk, matematik och särskilda områdeskurser ger extra poäng i meritvärdet när man söker till högskolan. Se även meritpoäng.

Meritpoäng

Eleven kan få upp till 2,5 extra poäng att lägga till betyget. För att få poäng ska man läsa och få minst betyget Godkänt i meritkurser. Se även meritkurser.

Meritvärde

Söka till gymnasieskolan: Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. G=10, VG=15, MVG=20. Maximal poäng är 320.

Söka till högskolan: Meritvärdet är det värde som räknas ut med ett gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg eller högskoleprovsresultat som grund. Med meritvärdet konkurrerar man sedan om utbildningsplatserna i urvalet. Observera de nya reglerna från 2010 då 2,5 poäng i form av meritkurser kan läggas till jämförelsetalet för gymnasiebetyget, maximalt meritvärde för den grupp kommer direkt från gymnasieskolan blir då 22,5 (20 + 2,5).

Moderna språk

Moderna språk är ett eget ämne med en egen kursplan och det omfattar alla språk utom svenska, svenska som andraspråk, engelska, grekiska, latin och teckenspråk.

Modersmål

Alla elever som har ett aktivt annat modersmål än svenska kan få läsa modersmål inom ramen för sitt program. Det finns tre nationella kurser i modersmål på motsvarande 250 poäng.

N

Nationell inriktning

På de flesta program kan eleverna välja en inriktning för att få en mera specialiserad utbildning. Ofta väljs inriktning först i årskurs 2 eller 3. Det nationella inriktningarna är fastställda av regeringen. Se också Lokal inriktning.

Nationellt program

Det finns 17 nationellt fastställda program i gymnasieskolan. De är antingen studie- eller yrkesförberedande.

Nationella prov

För kärnämneskurserna svenska, svenska som andra språk, engelska och matematik finns det nationella prov. Dessa prov är ett hjälpmedel för lärarna vid betygsättning. Proven fastställs av Skolverket och man har gemensamma provdagar över hela landet.

P

Poäng, gymnasiepoäng

Varje kurs har ett fastställt antal gymnasiepoäng som är ett mått på kursens omfattning (tid/arbetsinsats) i förhållande till målen. När en elev nått målen och betyg utfärdats får eleven poäng för kursen. En veckas heltidsstudier motsvarar 25 poäng.

PRIV, programinriktat individuellt program

En stor del av utbildningen på de individuella programmen sker inom PRIV, programinriktat individuellt program.

Det ska förbereda elever för ett nationellt eller specialutformat program. PRIV anordnas för en grupp elever. PRIV är oftast ett läsår.

Programmål

För varje program ska det finnas programmål. För de nationella programmen fastställs målen av regeringen, för specialutformade program av skolhuvudmannen.

Programstruktur

Är en beskrivning av innehållet (ofta grafiskt), d.v.s. vilka kurser som ingår i ett program. Den visar också vilka kurser som är obligatoriska och vilka som är valbara.

Projektarbete

Projektarbete ingår i alla program. Det är ett arbete på 100 poäng som eleven ska göra självständigt. Arbetet ska handla om ett område som hör till programmets karaktär.

Prövning

Istället för att delta i undervisningen kan en elev välja att göra en prövning (genomgå ett stort prov) för att få ett betyg i kurs/kurser som ingår i hans/hennes program. Elever som läst en kurs men fått betyg IG kan också få pröva för att få ett högre betyg.

R

Reducerat program

En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser som ingår i programmet om eleven har studiesvårigheter. En elev får befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program.

Riksrekryterande/Riksintag

Om en utbildning är riksrekryterande så innebär det att elever från hela landet får söka och att ingen har företräde p.g.a. bostadsort.

S

Samlat betygsdokument

Ett samlat betygsdokument är en sammanställning över de betyg som satts för en elev fram till ett visst datum. Se även slutbetyg.

Slutbetyg

Slutbetyg utfärdas då elev genomgått ett nationellt eller specialutformat program och fått betyg på alla kurser som ingår i programmet.

Specialutformat program

Ett specialutformat program ska motsvara ett nationellt program på så sätt att det ska kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskola eller för yrkesverksamhet. Styrelsen för utbildningen ska fastställa programmål. Programmet kan utformas för att tillvarata elevers speciella intressen eller ett lokalt behov på arbetsmarknaden.

Spetsutbildning

Spetsutbildning är en försöksverksamhet som startar hösten 2009 med 10 st utbildningar spridda över landet. Spetsutbildningarna ska ge de gymnasieelever som har förutsättningar för matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora stimulans i sin kunskapsutveckling. Vid sidan av gymnasiestudierna kommer eleverna att kunna läsa kurser vid ett universitet eller en högskola. Utbildningen måste fokusera på ett ämnesområde med anknytning till vetenskaplig forskning.

Studieväg

Det program eller, om programmet är indelat i inriktningar, det program och den inriktning som eleven går på.

U

Utökat program

Om en elev frivilligt deltar i undervisning i kurser som ligger utanför elevens fullständiga program. Detta innebär att slutbetyget omfattar mer än 2500 poäng.

V

Valbar kurs

Inom varje program finns möjlighet att välja kurser som skolan erbjuder. Vissa kurser ska alltid erbjudas som valalternativ.