Jag visste vad jag ville plugga

Ofta blir det ett bättre studieresultat om man väljer gymnasieprogram utifrån ett starkt intresse.

Särskilt gäller detta den som kommer in på sitt förstahandsval. Tänk efter vad det är som intresserar dig och ta sedan reda på vilka utbildningar som finns och vilka yrkesmöjligheter de leder till.

Läs här om hur några personer valde inriktning i gymnasiet utifrån sitt intresse.

En ny Moder Teresa i Lidköping?

Madeleine Hsu har alltid varit intresserad av andra kulturer.

- Min pappa kommer från Indien och jag var där när jag var liten, berättar Madeleine Hsu, 19 år, i Lidköping. Då begrep jag kanske inte så mycket av det jag såg men jag har alltid varit intresserad av andra kulturer och av att hjälpa andra människor.
- Jag har släktingar som har arbetat i Moder Teresas verksamhet med gatubarn.

Streck i stället för betyg

Madeleine berättar att hennes liv var väldigt upp och ned i nian och att hon egentligen inte var intresserad av något just då. Hon var skoltrött och var inte så ofta i skolan.
- Samtidigt hade jag tankar på barn- och fritidsprogrammet för jag ville arbeta med barn i fattiga delar av världen, gärna med gatubarn i Indien.

Med streck på grund av frånvaro i stället för betyg i flera ämnen från högstadiet kunde Madeleine inte söka sig till barn- och fritidsprogrammet men hon fick tips om IV vid De la Gardiegymnasiet i Lidköping. Hon sökte, blev intervjuad om hur hon såg på sin situation och på utbildningsfrågan och kom in i projektklassen.

Projektklassen är en utbildningslinje vid IV i Lidköping som passar elever som inte har någon aning om vad de ska studera eller som av olika skäl har svårt med motivationen. Utbildningen har växt fram som ett samarbete mellan skolan, socialförvaltningen, BUP och flera aktörer som möter ungdomar i olika situationer.

Pushad som individ

- Jag hade hört mycket positivt om IV, säger Madeleine, och det stämde. Vi pratade mycket om samhället och varför det fungerar som det gör. Det passade mig jättebra att gå där ett år. Under första terminen klarade jag av att få betyg i de ämnen som jag inte hade blivit godkänd i på högstadiet.
- I grundskolan vågade jag knappast stå framför klassen men sådant klarar jag galant idag. Jag upplever att man blir pushad som individ på IV.
På högstadiet upplevde jag att lärarna hade sina favoriter och jag var inte en av dem. På IV stöttade de på ett helt annat sätt ens eget sätt att lära sig.
Efter IV-året kunde Madeleine komma in på barn- och fritidsprogrammet som hon lämnar till sommaren 2007.
- När jag är klar med ska jag försöka jobba utomlands med barn, helst i Indien. Det kommer nog att gå - jag har aldrig haft så bra betyg som nu!

Självkänslan kan växa

Ett råd till en skoltrött niondeklassare?
- Det är att gå i skolan och kämpa så mycket man kan, säger Madeleine. Om det är för svårt och om man inte får betyg för det man är intresserad av tycker jag man ska gå på IV ett år och ge sig själv tid att tänka efter och känna efter.
- Min erfarenhet är att den där självkänslan som man behöver för att gå vidare i livet kan växa till sig där.

Följ ditt intresse

Sanela Sahuric visste att hon ville fortsätta med naturvetenskapliga ämnen i gymnasiet.

Sanela Sahuric, 27 år, är projektledare på ABB i Västerås. Hon arbetar som civilingenjör i en grupp som utvecklar produktionen av industrirobotar.
- Robotarna används mest inom bilindustri av företag som Volvo, Daimler Chrysler, Reno, Scania med flera. Rätt kul egentligen, att man indirekt är med och bidrar till tillverkning av bilar som man själv kör i!
Redan i nian visste Sanela att hon ville fortsätta med naturvetenskapliga ämnen i gymnasiet. Hon tyckte om ämnen som fysik, matematik, kemi och biologi och hade bra betyg. Det lutade tydligt åt naturvetenskapliga programmet.
Men så tillbringade hon en veckas praktik på ABB i Västerås och blev omhändertagen av en tjej som var ingenjör.
- Hon verkade ha ett jätteroligt jobb. Hon hade rest i jobbet i många länder och ritade bland annat elscheman i CAD-program på datorn.

Bra att träffa gymnasieelever

Senare i nian gjorde Sanela studiebesök på gymnasieskolor med naturvetenskapliga programmet men tillsammans med 29 andra tjejer besökte hon även ABBs industrigymnasium.
- Vi träffade tre tjejer där och fick labba en del. Det var jättebra att komma ut och prata med elever som själva gick i gymnasiet i stället för att läsa broschyrer.
Valet blev därefter inte så svårt. Det blev industriprogrammet på ABBs industrigymnasium. Direkt efter gymnasiet sökte Sanela och fick anställning på ABB. Hon fick pröva på olika saker i produktion och konstruktion. Efter ett år kände hon att hon ville lära sig mer.
- Skolan gav en bra grund, säger hon, men jag förstod snart att man behöver kunna en hel del om kommunikation och om hur människor fungerar. Även om man arbetar med teknik så är det hela tiden genom att samarbeta med andra mäniskor.
Sagt och gjort: Sanela läste ekonomi och beteendevetenskap. Efter att också ha pluggat maskinteknik på Linköpings högskola blev hon civilingenjör.
Sanela har ett fritt jobb. Till en del har hon möjlighet att resa och se hur andra företag arbetar med sin produktion och det har blivit några resor inom Sverige men även utomlands.

Man väljer inte för alltid

Hennes råd till en som går i nian idag är att skaffa sig mycket information, gärna genom att besöka gymnasieskolor, lyssna, men också vara beredd att ändra sig.
- Det är viktigt att man inte tänker att det val man träffar i nian är för alltid, säger hon. Man kan faktiskt ändra sig om man kommer på andra tankar. Även om man skulle ändra sig så är inget som man pluggat bortkastat; allt har betydelse.
- Jag tycker också att man ska läsa det man är bra på och tycker är roligt. Är man bra på musik, då tycker jag man ska ägna sig åt musik och gillar man naturvetenskapliga ämnen ska man ägna sig åt det.

Intresse för internationella frågor

Stina Nilsson visste att hon ville arbeta med utvecklingsfrågor i framtiden, men inte på vilket sätt.

Stina Nilsson är 22 år och läser till en pol. mag. (politisk magisterexamen) vid Lunds universitet.
- Det var de samhällsvetenskapliga ämnena som roade mig mest i högstadiet, säger hon. Jag visste att jag ville arbeta med utvecklingsfrågor i framtiden, däremot inte riktigt på vilket sätt.
Med Stinas stora intresse för internationella frågor föll det sig naturligt för henne att välja det samhällsvetenskapliga gymnasieprogrammet med inriktningen samhälle.

Kollade upp alternativ

- Jag kollade själv upp mycket om vad studierna skulle innehålla och vilken grund de gav, berättar hon. Vi fick också viss hjälp från skolan. De tog oss till en mässa där vi fick information om olika studieprogram och yrken.
- Men SYO-konsulenten tyckte att jag skulle läsa natur, tillägger hon med ett skratt. Hon tyckte visst att det gav en bredare utbildning.
Samma målmedvetenhet visade Stina sedan när hon skulle gå vidare från gymnasiet. Hon tog kontakt med universitetet och sa att "detta vill jag göra, hur kommer jag dit". Läs en pol. mag. blev svaret.
- Med den i bagaget kan jag bli kommunal tjänsteman, få en post inom FN och allt däremellan.

Frivilligt arbete

Praktisk erfarenhet har hon skaffat bland annat genom arbete i frivilligorganisationer som Amnesty International, både i en grupp och genom att sitta i distriktsstyrelsen för Skåne/Blekinge. Hon har också engagerat sig i Världsbutikerna, en butikskedja för rättvis handel.
Skulle hon ändra något om hon fick välja idag?
- Kanske skulle jag välja en mer specialiserad inriktning mot det internationella, säger hon. Men på det hela taget tycker jag att mina val har hållit bra.
Hennes råd till dem som ska välja gymnasieprogram idag är att känna efter.
- Känner du något som driver dig så lyssna på det, menar hon bestämt.
- Fungerar det inte så går det alltid att byta och prova något annat. Gymnasievalet är ingenting att bli livrädd för. Det grundläggande är att skaffa sig så mycket information som möjligt. Känns det bra, ge det en chans.