När man inte har en aning

Kanske är du sugen på att läsa mer om något som du är väldigt intresserad av just nu men känner dig osäker på om det ger jobb så småningom?

Kanske tänker du att det är viktigt att till varje pris få ett jobb och därför vill söka dig en säker utbildningsväg?

Eller kanske du helt enkelt inte har en aning?

När man inte vet vad man vill finns alltid en risk att man blir ett offer för andras vilja eller till exempel för traditionella uppfattningar om vad killar och tjejer brukar göra. Eller så ger man upp och tänker att det inte spelar någon roll. Kanske väljer man det som kompisen gör.

Läs här hur det har gått för några andra som hade svårt att veta vad de ville när de gick i nian.

Läslusten kan komma när man jobbat några år

- När jag gick i nian visste jag inget alls om vad jag ville jobba med. Det fick bli som det blev, säger Kaj Tuomela, golvläggare sedan fem, sex år på en firma i Stockholm.
- Det enda jag visste var att jag inte skulle orka med att läsa en massa. Det hade jag tröttnat på redan i åttan. Men jag ville gå ett gymnasieprogram i alla fall så att jag skulle kunna få ett arbete.
- Jag ville jobba med händerna och därför valde jag byggprogrammet, säger Kaj, men jag kunde lika gärna ha valt att bli elektriker.

Bra att prova olika jobb

På byggprogrammet fick man först prova på en rad olika arbeten som byggare. Att Kaj valde att bli golvläggare beror på att det verkade roligast.
Hur det skulle bli att arbeta som golvläggare fick han lära sig genom att en stor del av utbildningen skedde på arbetsplatser. Kaj jobbade dessutom så mycket han kom åt, på sommaren och på andra lov.
Ena dagen är han nu i Rotebro och lägger parkettgolv, den andra dagen lägger han textilmattor i en vindsvåning på Östermalm. Kaj jobbar hemma hos folk eller på kontor.
- Jag har ett fritt jobb. Man får åka runt och se alla delar av stan och jobba med olika material.
- Det blir rätt mycket att man får hålla på med problemlösning. Ofta gäller inga standardmått i till exempel renoverade vindsvåningar.

Lär sig varje dag

Att lösa problem fungerar bra, menar Kaj utifrån de grunder han fått med sig från skolan, både beträffande yrkesämnen och andra ämnen.
- Sedan lär man sig när man jobbar, säger han. Från början, när jag ännu gick som lärling, lärde jag mig jättemycket varje dag.
Om han skulle ge ett råd till en som står inför gymnasievalet idag skulle det vara att skaffa en yrkesutbildning och se till att bli godkänd i matte och svenska.
- Har man det i botten så kan man ju plugga vidare senare i livet. När man var 15 visste man inte så mycket men det kan ju bli så att man vill fortsätta i samma bransch men utbilda sig till att göra något annat.
- En dag kanske jag vill vara ute och träffa kunder, skriva offerter och så. Ska man bli säljare måste man läsa en del företagsekonomi. Då är det bra att man har godkänt i matte.

Det ska både vara kul och nyttigt

Moa Waara ville läsa vidare på universitetet.

Moa Waara, 23 år, kan snart kalla sig geokemist. Hon läser analytisk kemi på Stockholms universitet. Hon har redan 50 poäng i geovetenskap.
- Jag har sommarjobbat på universitetet. Kanske fortsätter jag där som forskare. Eller så kommer jag att jobba på ett företag, eventuellt i läkemedelsbranschen.
Det var 1999 som Moa gick i nian och stod i gymnasievalet - och kvalet. Det hon visste säkert var att hon a) ville läsa vidare på universitetet och b) att hon ville gå en utbildningsväg som skulle leda till jobb. Men - skulle hon söka samhällsvetenskapliga eller naturvetenskapliga programmet?
Svaret var långt ifrån självklart. Moa har lätt för språk och tänkte att hon kanske ville bli författare. Eller så kunde hon bli tolk. Skulle det bli naturvetenskap tänkte hon på något mjukare än kemi, biologi till exempel.
- Jag valde naturvetenskapliga för att det är ett brett program. Jag ville kunna välja fritt när det blev dags. Om jag hade gått samhällsvetenskapliga hade jag fått komplettera med naturvetenskapligt basår för att läsa naturvetenskapliga ämnen på universitetet. Men med naturvetenskapliga programmet i botten kunde jag välja mellan både naturvetenskap, samhällsfrågor och humanistiska ämnen.

Såg ljuset i Lappland

I tredje årskursen på gymnasiet klarnade inriktningen i samband med specialarbetet. Norra Real, där Moa gick, hade ett samarbete med universitetet, Forskarskolan. Projekten ägde rum ute i Frescati.
- Jag hade valt geovetenskap men min handledare gick och bröt benet. I stället fick jag och en annan tjej följa med tre forskare till Nikkaluokta.
- De skulle undersöka sedimenteringen i en sjö nedanför Kebnekaisemassivet. Sedimenteringen kommer sig av glaciärernas aktivitet som i sin tur styrs av klimatet.
- Det var så spännande och roligt att vara med dem att jag i princip bestämde mig däruppe i Lappland. Genom forskarna som vi var med fick jag också lära mig om hur det kan vara att jobba som forskare.

En sväng över kinesiskan

- Jag tror, säger Moa, att om man halkar in på ett spår och möter trevliga och inspirerande människor så kan man nog bli intresserad av det mesta.
Hon gick ändå inte raka spåret. Innan hon började läsa geovetenskap ägnade Moa två terminer åt att plugga kinesiska på universitetet.
- Det här med geologin låg i bakhuvudet men jag ville testa något annorlunda först, något som bara var roligt, säger hon. Jag ville inte binda upp mig för hårt för tidigt.
Ett råd till en yngre som står inför gymnasievalet?
- Det skulle vara att kombinera det som känns kul med vad som kan ge jobb. Jag tycker man ska försöka hålla många valmöjligheter öppna. Jag menar, bara för att det kan vara roligt att gå på media till exempel är det ingen bra idé så länge det är svårt att få jobb.

Irakresa blev vändpunkt

Mostafa Alshawi valde fotbollsgymnasium med naturvetenskap och teknik.

Mostafa Alshawi är 23 år och går polisutbildningen vid Växjö universitet. Det var knappast något han tänkt sig under grundskoletiden.
- I nian visste jag inte alls vad jag skulle välja, berättar Mostafa. Jag gick i en skola i Malmö och fick ingen hjälp alls från skolan inför gymnasievalet.
I brist på studievägledning trevade sig Mostafa fram. Sedan barnsben spelade han fotboll och var ganska bra. En storebror hade läst naturvetenskap med teknik på gymnasiet. Mostafa kombinerade alltihop och valde fotbollsgymnasium med naturvetenskap och teknik.
- Det var den utbildning som var bredast och som gav mig flest valmöjligheter i framtiden, säger han.

Socialt intresse

Efter gymnasiet började han läsa till civilingenjör vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) men hoppade av efter en tid.
- Jag vill ha kontakt med människor i mitt yrke. Det fanns inget av detta i civilingenjörsstudierna.
Vändpunkten kom när han våren 2004 följde föräldrarna till hemlandet Irak. Han såg hur de amerikanska och brittiska soldaterna arbetade där.
- De delade ut mat och hjälpte folk, berättar Mostafa.

Arbetade i frivilligorganisationer

Han blev intresserad och arbetade en period för Röda halvmånen (den islamska motsvarigheten till Röda korset). Efter återkomsten till Sverige sökte Mostafa till polisutbildningen och kom in.
- Det kändes som om jag skulle kunna göra en insats i det yrket, säger han eftertänksamt.
Om han valt gymnasieprogram idag skulle det bli samhällsvetenskap.
- Nu vet jag att mitt intresse finns inom det området.
Han skulle också vilja se ett betydligt större engagemang från skolans sida.
- Jag hade behövt betydligt mer information, säger han bestämt. I nian är man i en utvecklingsfas då det inte är så lätt att skaffa den själv.
- Helst skulle jag också ha velat träffa folk som gått olika program och kunde berätta hur det var. Man behöver stöd för att forma sitt liv.