Intervju: Norska Ingebjørg vågade ta språnget

Nordiska ungdomar kan välja att läsa sin gymnasieutbildning i ett annat nordiskt land än hemlandet. En som vågade ta språnget är Ingebjørg Borg Pedersen från Norge. Hon går på estetiska programmet med nycirkusinriktning i S:t Botvidsgymnasiet utanför Stockholm, där hon varje dag möter nya utmaningar.

Avtalet mellan de nordiska länderna om möjligheten att läsa på gymnasiet i ett grannland trädde i kraft 2008. Det innebär att ungdomar från Sverige, Norge, Finland Danmark, Färöarna och Island kan söka ett gymnasieprogram i vilket nordiskt land som helst. Principen är att samma antagningsregler gäller för de nordiska eleverna som för de inhemska och betygen räknas om enligt fastställda regler.

"Inget liknande i Norge"

Ingebjørg Borg Pedersen är 19 år och kommer från Trondheim i Norge där hon gick tio år i grundskolan. Nu bor hon i ett kollektiv i förorten Botkyrka söder om Stockholm och läser andra året på estetiska programmet med nycirkusinriktning på S:t Botvidsgymnasiet.

Norska Ingebjørg har sina danslektioner i Cirkus Cirkörs lokaler i Alby– Jag sökte hit för att det inte finns något liknande program i Norge. Det var en lärare i Norge som tipsade mig om S:t Botvidsgymnasiet eftersom hon själv hade gått här, säger Ingebjørg .  Norska Ingebjørg har sina danslektioner i Cirkus Cirkörs lokaler i Alby

Den här dagen har hon danslektion i Cirkus Cirkörs lokaler i Alby som ligger en tunnelbanestation från skolan där hon har sina vanliga teoretiska lektioner. De 18 eleverna har samlats i den stora repetitionssalen där de parvis arbetar med övningar som stärker kroppsbehärskning, koncentration och närvaro under ledning av Cirkus Cirkörs instruktörer.

Fick tips vid folkhögskola

– Jag har gått på cirkus med min mamma flera gånger varje år och är uppväxt med cirkus. I Norge finns tre stora cirkussällskap och jag var nog den enda av mina kamrater som varje år fick se alla föreställningarna.

Ingebjørg gick grundskolan i en skola med kulturinriktning och hon visste att hon ville fortsätta med något kreativt men var osäker på vad hon skulle välja. Efter några korta perioder på norska gymnasieprogram hamnade hon på en norsk folkhögskola med cirkusinriktning och det var där hon fick tipset om S:t Botvidsgymnasiet.

– Jag började med att gå in på skolans hemsida och sedan fick jag hjälp med att fylla i ansökningshandlingarna. Man söker på samma sätt som de svenska eleverna, via gymnasieintagningen men allt detta var nytt för mig.

Ingebjørg kunde inte tillgodoräkna sig det gymnasieår hon tidigare hade läst i Norge utan i Sverige handlade om att söka en komplett gymnasieutbildning på tre år. Betygen från grundskolan räknas om för att intagningspoängen ska motsvara svenska betyg i ansökningsprocessen.

Svårt att klara sig

S:t Botvidsgymnasiet har också antagningsprov som Cirkus Cirkör håller i och som är ett led i bedömningen av ansökningarna. Ingebjorg fick därför ta flyget till Stockholm för att delta. Dessa kostnader fick hon stå för själv, liksom hotellrum.

När Ingebjørg fått besked att hon kommit in startade det egentliga jobbet för att få det praktiska på plats. Hon skickade in en ansökan om studiebidrag till norska Lånekassan och det är det norska regelverket som styr beloppen, även vid studier i Sverige. Ingebjørg omfattas av samma skolförsäkring som sina svenska kamrater och som S:t Botvidsgymnasiet står för och som bland annat omfattar olycksfall.

– Jag har 900 norska kronor i månaden som ett grundbidrag. Därtill kommer bidrag för boende och resor, totalt 67 813 kronor norska kronor för ett läsår, säger Ingebjørg.

Hon tycker att det är svårt att klara sig och skulle behöva ha både extraarbete under terminen och sommararbete men det har inte blivit av att söka, mycket beroende på att hon inte har något svenskt nätverk och inte riktigt vet vart hon ska vända sig.

Den stora utmaningen var att överhuvudtaget få utbetalningarna att fungera och att få in pengarna på ett svenskt bankkonto för att kunna betala de svenska räkningarna, som exempelvis hyran. Botkyrka kommun har alla sina elever försäkrade men Ingebjørg har varit tvungen att också teckna en hemförsäkring eftersom skolförsäkringen exempelvis inte täcker skador på inventarier. Därtill har hon utgift för tv-licens eftersom hon är folkbokförd på en svensk adress.

– Man får lära sig att lösa praktiska problem när man är ensam i ett främmande land och det är nyttigt även om det är jobbigt.

Bra att dela lägenhet

Ingebjørg delar en lägenhet tillsammans med tre andra gymnasister som går cirkusinriktningen på S:t Botvidsgymnasiet. Det är skolan som hjälpt till med bostadsförmedlingen och lägenheten hyrs ut via Botkyrka kommun som också skriver kontrakt med var och en. Alla har eget rum och delar på kök och badrum, det fungerar bra tycker Ingebjørg.

Hur är då själva utbildningen?

– Det beror på vilken dag du frågar, säger Ingebjørg och skrattar.

Skolsystemet i Sverige skiljer sig mycket från det norska, tycker hon. Ingebjørg är van från Norge att räcka upp handen när hon vill säga något och så fungerar det inte alls på S:t Botvidsgymnasiet där man har ett friare förhållningssätt i kommunikationen, enligt henne. Hon har också noterat att proven här är annorlunda upplagda jämfört med de norska tätt återkommande kunskapsproven.

Det hon uppskattar mest är lärarnas engagemang och att de ger mycket av sig själva.

All undervisning är på svenska och Ingebjørg deltar på samma villkor som de svenska eleverna, och möjligheten finns att läsa svenska som andraspråk. Men det gör inte Ingebjorg och att komma in i den skrivna svenskan har inte varit helt lätt eftersom hon har dyslexi.

– Det har aldrig blivit av med överföring av mina papper från Norge angående dyslexin, säger Ingebjorg.

– I början var det svårt med svenskan och jag är medveten om att mina betyg från gymnasiet kommer att bli sämre än om jag hade läst på mitt eget modersmål. Men nu tycker jag att svenskan går bra och det är en merit att kunna behärska ytterligare ett språk, säger Ingebjørg.

Avtal ska ge samma möjligheter eftergymnasialt

Enligt avtalet mellan de nordiska länderna ger den fullföljda gymnasieutbildningen samma möjligheter till eftergymnasiala utbildningar i hemlandet som de inhemska gymnasieutbildningarna. Men Ingebjørg Borg Pedersen påminner om att hon kanske måste komplettera exempelvis i norska för vissa utbildningar.

Hon planerar att söka sig ut i världen efter gymnasiet och har börjat titta efter universitet med program i film och drama.

– Jag tror att studierna i Sverige har förberett mig för vuxenlivet och är en bra språngbräda till resten av världen.

Senast granskad: 2013-10-25
Innehållsansvar: Utbildningsinfo.se